Minnesarbete

 

Vårt minnesarbete

 

Vad är minnesarbete?

Göran Hammer

(Fotograf: Arto Virta FAiE 2014)

 

Vi vill få er som läser detta att förstå vad vi i föreningens projektarbete gör när vi arbetar med minnesarbete.

Det handlar om ett nytt sätt att arbeta som kan bli det som ur såväl ett folkbildnings- som ett forskningsperspektiv kan placeras in i en arsenal av metoder och verktyg som ur en historisk mening bör tas till vara.

Vi ska vara rädda om och ha respekt för dessa metoder och vårda och bruka dem på olika sätt och för olika ändamål.

 

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom studiecirkeln fram som utgick från deltagarnas kunskaper och erfarenheter och de kunskapsbehov som de hade.

Då fanns ingen brevskola som gjorde färdiga studiematerial med färdiga frågor.

 

När strävan efter och reformarbetet med arbetslivets förnyelse kom under 1970-talet så uppstod en ny form eller metod.

Det handlade om forskningscirkeln. Fackligt aktiva i Skåne mötte forskare på Lunds universitet med en rad frågeställningar om arbetslivets förnyelse. När de satt ner vid bordet tillsammans så kunde de konstatera att varken de fackligt aktiva eller forskarna hade svar på många av de frågor som ställdes. Svaret på detta blev forskningscirkeln där forskare och fackligt aktiva gemensamt sökte efter ny kunskap.

 

Livshistoria har vuxit fram som en del av denna folkbildning utifrån olika motiv.

I olika bygder, städer eller delar av en större kommun har människor känt ett behov av att ta till vara på något som känts som värdefullt och mobilisera människor för. Detta har kallats för lokal mobilisering eller som mer utarbetad form, lokal resursmobilisering.

 

Sökkonferensen har ofta varit ett verktyg som används i detta sammanhang.

Här möts människor under flera dagar från samma ögonhöjd och slår sina kloka huvuden ihop.

 

Nu arbetar vi med att utveckla ännu ett verktyg för folkbildning och forskning, nämligen minnesarbete.

Vi inspireras av det som professor Johanna Esseveld skriver om i artikeln Minnesarbete ur boken Mer än kalla fakta – Kvalitativ forskning i praktiken av Katarina Sjöberg (red.).

Här följer en berättelse av Johanna hur hon själv har närmat sig detta med minnesarbete och därefter berättar jag om hur vi arbetar med denna metod. Om vi tar alla dessa metoder tillsammans så är de även delar av det som vi arbetar med, nämligen deltagarbaserad aktionsforskning.

 

Minnesarbete är ett försök att upptäcka en social konstruktionsprocess så som den återspeglas i minnen hos enskilda personer som sedan delas av flera.

Beskrivningarna ska inte vara genomarbetade men så detaljerade som möjligt.

Dessa minnen jämförs med och konsrasteras mot varandra, värderas och omvärderas av deltagarna i den grupp som själva skrivit ett eller flera minnen.

Denna process, där ett antal deltagare tillsammans tolkar, diskuterar och analyserar sina minnen, ska leda till vidare reflektioner, omskrivningar och omtolkningar.

 

Jag ser att minnesarbetet kan jämföras med livsberättelser på så sätt att livsberättelserna är mer av allmännbelysningen och minnesarbetet som det fördjupade individuella och kollektiva i form av en punktbelysning.

 

Vi arbetar med arbetsmarknadspolitikens historia med fokus på de arbetslösa - samhällets värderingar och kapitalismens utveckling över tid.

Vi vandrar mellan nutid och historia och den lilla och stora historien.

Det handlar om mig själv och mina kamrater på Föreningen Arbetarhistoria i Eskilstuna.

 

Livssituationen och utsattheten genemot samhällsstrukturer som Arbetsförmedlingen och försäkringskassan

samt arbetets marknad och arbetsmarknadens parter och motsättningen mellan kapital och arbete.

I det historiska arbetet har vi använt föreläsningar och arbetarlitteratur där vi försöker att se oss själva i den andre.

Detta spelas in, skrivs av och problematiseras tillsammans med övrigt material.

Böcker

(Fotograf: Arto Virta FAiE 2014)