Rösträttstriden och hungerkravallerna 1917

Rösträttsstriden och hungerkravallerna 1917

 

 

Bakgrunden är 1880-talets Sverige då flera rösträttsföreningar bildas. De som bildade dessa olika föreningar var av stor spännvidd med borgerligt radikal, liberaler och socialdemokrater. Här fanns även radikala borgerliga kvinnogrupper. Motståndarna var den politiska högern som i Eskilstuna kunde motsvaras av de som ägde industrierna.

 

Sören Falebäck påvisar spännvidden mellan hur många röster olika personer innehade. Theofron Munktell hade 230 röster, handlare Svengren hade 117 röster i 1885-års val. Tillsammans hade dessa två personer 14% av samtliga röster i Eskilstuna.

 

I de rösträttslösas katekes som gavs ut i en upplaga av 200 000 exemplar år 1895, så framgick det att en av fyra (25%) myndiga män i Sverige hade rösträtt. Som en jämförelse med länder i Västeuropa kan nämnas att det var en låg siffra. Här kan nämnas jämförbara länder som Frankrike, Tyskland, England, Spanien och Danmark.

 

En ambition är att förklara sambanden mellan de många hungerdemonstrationerna i Sverige det dramatiska året 1917 och kraven på allmaän och lika rösträtt. Ett kapitel kommer att handla om demonstrationen i Eskilstuna där 6-7000 personer deltog. Att 1917 var ett dramatiskt år kan framhållas därför att det då stod och vägde mellan revolution eller reform.